Månday
Asså shit jag har bomullshuve av högsta grad just nu. Plus det faktum att jag känner mig totalt förvirrad över allting. Allt e bara kaos. Har bara lust just nu att lägga mig ner o gråta. Fast det tänker jag inte göra.
Sen en sak som känns helt sajkosupervridetsnurraruntfemtitusenvarvitimmenoramlanermehuvudetföreöverkantenpåettstup e att jag insett att typ ingen i min klass (förutom ett litet antal personer :P) egentligen vet hur jag brukar va. I skolan tror alla typ att jag e världens blygaste människa som inte vågar säga nåt o bara hänger efter J.F så att hon får sköta snacket typ. O när de tror det, så låter jag dem tro det o dt slutar med att jag börjar bli så oxå eftersom ingen typ lyssnar på om jag säger nåt..."jippie".....Jag menar folk brukar tycka det e jobbigt att jag aldrig håller tyst, i skolan klagar de ju inte precis på det. Neej nu känner jag mig ännu deppigare som sitter hår o klagar så att hela allmänheten skulle kunna läsa det om de ville. Usch vilken nörd alla de som ser det här som känner mig måste tycka att jag är. tssssssssssss
Juste i lördags va jag ju hos Angelica på middag =) Det va supermysigt :D Fast jag hade lite problem me att hålla reda på vem som va vem i början av de som jag inte träffat innan XD Alla tre var blondiner o hade typ samma längd på håret XD Asså efter typ tio minuter eller nåt så kände jag ju igen vem som va vem men lite pinsamt i början för då vågade jag inte fråga dem nåt eftersom jag va rädd för att säga fel namn :p En av dem går förresten i samma skola som Awet. De hade typ nåra lektioner gemensamt oxå :P Snacka om liten värld. (eller okej Stockholm e ganska litet, träffar man Peter Siepen på PrisXtra och Teliakillen på Donken så jaa :P)
Vi kollade på "the pursuit of happyness" med Will Smith. Den va grymt bra. Men den fick mig att tänka ganska mycket. Att egentligen hur mycket man behöver pengar, man överlever inte om man inte har pengar, då får man ingen mat för dagen, har ingenstans att bo om man bor nånstans där man måste betala hyra, eftersom man antagligen inte har råd att köpa ett hus. Jag skulle aldrig klara mig utan pengar. Låter riktigt maktgalet jag vet men det o att få vara lycklig, att ha folk som älskar en o som man älskar tillbaka. Det e det viktigaste.
Födelsedagsbarnet :D Hahaha mitt speciella kännetecken när jag fotograferar e att jag alltid fotar när folk käkar moahaha XD
hej snöstorm
Sen en sak som känns helt sajkosupervridetsnurraruntfemtitusenvarvitimmenoramlanermehuvudetföreöverkantenpåettstup e att jag insett att typ ingen i min klass (förutom ett litet antal personer :P) egentligen vet hur jag brukar va. I skolan tror alla typ att jag e världens blygaste människa som inte vågar säga nåt o bara hänger efter J.F så att hon får sköta snacket typ. O när de tror det, så låter jag dem tro det o dt slutar med att jag börjar bli så oxå eftersom ingen typ lyssnar på om jag säger nåt..."jippie".....Jag menar folk brukar tycka det e jobbigt att jag aldrig håller tyst, i skolan klagar de ju inte precis på det. Neej nu känner jag mig ännu deppigare som sitter hår o klagar så att hela allmänheten skulle kunna läsa det om de ville. Usch vilken nörd alla de som ser det här som känner mig måste tycka att jag är. tssssssssssss
Juste i lördags va jag ju hos Angelica på middag =) Det va supermysigt :D Fast jag hade lite problem me att hålla reda på vem som va vem i början av de som jag inte träffat innan XD Alla tre var blondiner o hade typ samma längd på håret XD Asså efter typ tio minuter eller nåt så kände jag ju igen vem som va vem men lite pinsamt i början för då vågade jag inte fråga dem nåt eftersom jag va rädd för att säga fel namn :p En av dem går förresten i samma skola som Awet. De hade typ nåra lektioner gemensamt oxå :P Snacka om liten värld. (eller okej Stockholm e ganska litet, träffar man Peter Siepen på PrisXtra och Teliakillen på Donken så jaa :P)
Vi kollade på "the pursuit of happyness" med Will Smith. Den va grymt bra. Men den fick mig att tänka ganska mycket. Att egentligen hur mycket man behöver pengar, man överlever inte om man inte har pengar, då får man ingen mat för dagen, har ingenstans att bo om man bor nånstans där man måste betala hyra, eftersom man antagligen inte har råd att köpa ett hus. Jag skulle aldrig klara mig utan pengar. Låter riktigt maktgalet jag vet men det o att få vara lycklig, att ha folk som älskar en o som man älskar tillbaka. Det e det viktigaste.
Födelsedagsbarnet :D Hahaha mitt speciella kännetecken när jag fotograferar e att jag alltid fotar när folk käkar moahaha XD hej snöstormKommentarer
Trackback